Clavister

Generell info

Clavister grundades 1997 i Örnsköldsvik och listades på NASDAQ First North 2014. Sedan listningen har aktien presterat smått miserabla -75%. Den som köpte vid IPO och sålde i december året efter kunde dock skratta hela vägen till banken med nästan 500% prisutveckling.

Klippt från Avanza:
Clavister är en specialiserad svensk cybersäkerhetsleverantör som arbetar med samhällskritiska tillämpningar. Clavister, som grundades och har huvudkontoret i Örnsköldsvik, är främst verksamt inom brandväggs- och identitetsteknik och producerar cybersäkerhetslösningar baserat på egenutvecklad mjukvara. Genom ett ekosystem av partners och återförsäljare levererar Clavister produkter till kunder framförallt inom offentlig sektor samt inom energi-, telekom- och försvarssektorn. 

I skrivande stund står aktien i 4,695kr och ni värdeinvesterare där ute undrar varför man ska bry sig om denna uppenbara förlorare i en bransch som har ett oerhört momentum just nu.

Trend
Generellt handlar aktier i försvarssektorn som att Ukraina kriget kommer ta slut när som helst och att det innebär ett slut på statliga beställningar av försvarsmateriel till bolagen.
Men försvarssektorn är ett skepp som svänger mycket långsamt. Även om kriget skulle ta slut imorgon och Putin åtalas i Haag dagen efter så kommer det att ta tio år innan beställningarna helt avtar igen. Och då har man glömt bort Kina som demokratins nya stora antagonist.

Case

Som jag ser det finns det tre viktiga siffror för Clavister. Den första siffran är Skulder.
När jag först läste på Clavister tog det stopp för mig när jag såg skuld kolumnen. På tok för stora skulder tyckte jag då.

Sedan dess har man tagit in pengar genom en Täckningsoption vilket bidrog med 63mkr. Ungefär 50mkr av detta används för att i ökad takt betala av lån till Europeiska investeringsbanken.

Skulderna ser nu betydligt bättre ut. Speciellt när man tar siffra två och tre i beaktande.

Nästa siffra som jag vill lägga fokus på är Annual Recurring Revenue. Då clavister endast har 3% churn kan vi vara relativt säkra på att denna siffra inte kommer falla av en klippa i närtid. På rullande 12 månader har man i Q1 ARR på 133mkr. Medans man har en opex(operationella kostnader) på ungefär 40mrk per månad. De återkommande intäkterna täcker således de operationella kostnaderna.

Och då kommer vi slutligen till den tredje siffran. Kommande beställningar.

Den 6 december 2024 beställer Försvarets materialverk 50st CV90 av BAE Hägglunds för att ersätta de 50 man skickat till Ukraina. Ganska precis 3 månader senare beställer BAE Hägglunds Cyber armour för 68mkr av Clavister. Om man tänker sig att dessa cyberarmor ska monteras i den beställningen ovan så tar man betalt 1.36mkr per enhet. Av dessa 1.36mkr går ca 800kkr till Mildef för skärmar och datorer att installera mjukvaran i.

Sedan dess har det framkommit att även Norge, Finland, Litauen och eventuellt Nederländerna vill ha CV90 utöver Sverige, Ukraina och Danmark. Flera hundra enheter pratas det om. När jag räknar i olika nyhetsartiklar och pratar med vänner i branschen får jag det till att ungefär 300st cv90 också ska ha cyber armor då man kommit överens om en gemensam utrustningslista mellan länderna.

Någonstans i häradet 100-150mkr i ordervärde väntar jag mig att beställningen landar på när väl avtal är signerat. Nackdelen med cyber armor är att de återkommande intäkterna är lägre för den produkten jämfört med andra i Clavisters produktkatalog. Som kompensation får man mer betalt upp front och serviceavtal. Om detta är en månad bort eller tre år bort kan tyvärr bara spekuleras. Förhoppningsvis kan FMV lägga beställning hos BAE i höst.

Risker

När det kommer till stora beställningar av den här typen finns alltid chanser att någon part hoppar av eller kräver ändringar i specifikationerna för att passa egna förutsättningar. Norska avhoppet av Archer projektet och svenska anpassningar av NH90 helikoptern för att nämna ett par.

Risknivå – Medel

Andra politiska risker är såklart möjliga. Men i mina ögon osannolika. Upprustning är nästan unikt överenskommen inom EU.

Risknivå – Låg

En av de största riskerna för om man vill hålla bolaget på lång sikt är att management inte förvaltar intäkterna väl. Till exempel genom dåliga/dyra förvärv.

Risknivå – Medel

För vidare läsning hänvisar jag till företagets egna års- och kvartalsredovisningar.